I augusti 2025 står Kiruna värd för den 19:e kongressen för TICCIH – The International Committee for the Conservation of Industrial Heritage. Evenemanget lockar mer än 400 forskare från över 40 länder och ger Kiruna en unik möjlighet att visa upp sina unika attraktioner i form av industri, kultur och natur för en global publik.
Kiruna valdes till plats för kongressen på grund av sitt rika industriella arv och sin viktiga roll i den nya gröna industriella revolutionen. Den unika kopplingen mellan den naturliga miljön och den industriella verksamheten i Kiruna gjorde att staden utmärkte sig som en idealisk plats för evenemanget.
Nyligen var Kiruna växers medlemsföretag Viscaria värd för ett besök av TICCIH, som tillsammans med en delegation från Luleå tekniska universitet (LTU) reste till Kiruna som en del av förberedelserna för kongressen, med temat ”Heritage in Action: Legacies of Industry in Future Making”, som hålls i Kiruna den 25–30 augusti 2025. Besöket inkluderade utflykter till olika platser, däribland Viscariagruvan. Här diskuterade Anders Lundkvist, tidigare hållbarhetschef på Viscaria, hållbar teknik, medan Viscarias VD Jörgen Olsson delade med sig av bakgrunden till återöppnandet av koppargruvan.
Efter presentationerna fick vi möjlighet att prata med Miles Oglethorpe, TICCIH:s ordförande, Marion Steiner, TICCIH:s generalsekreterare, Dag Avango, professor och ämnesföreträdare på Luleå tekniska universitet (LTU) och Jörgen Olsson, VD på Viscaria om Kirunas industriarv och den kommande kongressen.
Vad var höjdpunkten bland utflykterna i Kiruna, och hur knyter den an till kongressens teman?
Miles Oglethorpe, ordförande för TICCIH: Presentationen vi hade vid Viscariagruvan var mycket positiv. Den belyste kopplingarna mellan historiska industrier, som historisk gruvdrift, och nuvarande verksamheter och underströk hur värdefull och unik denna relation är. Ofta besöker vi industrimiljöer som inte längre är aktiva, men idag såg vi kopparens stora betydelse, vilket sätter ramen för ett kraftfullt budskap och en fantastisk upplevelse.
Marion Steiner, generalsekreterare för TICCIH: Det var fascinerande att höra hur Curt Persson (universitetslektor i historia vid LTU) närmar sig ämnet från ett historiskt perspektiv, Anders från ett miljöperspektiv, och att sedan höra en professionell bankmans syn på det hela – det är en otrolig historia om mänskliga möten. Ur ett historiskt perspektiv är detta lika unikt som tidigare möten som byggt stora företag, med vetskapen om att det innebar risk. Som en person som är intresserad av ekonomisk historia och kapitalismens historia, tycker jag att detta är mycket spännande.
Varför valdes Kiruna som plats för nästa års kongress, och vilken betydelse har det i sammanhanget av det industriella arvet?
Dag Avango, professor och ämnesföreträdare, Luleå tekniska universitet (LTU): När vi argumenterade för vår sak påpekade vi att det fanns flera alternativ för konferenslokal. Vi betonade också att regionen genomgår en omfattande industriell utveckling som representerar en ny typ av storskalig industrialisering, särskilt med integrationen av grön teknologi. Samtidigt är denna utveckling djupt kopplad till över 100 år av områdets industrihistoria. Det historiska arvet från tidigare industrier har lagt grunden för det som händer nu och belyser ett intressant förhållande mellan dåtida och nutida industrialisering.
Denna industrialisering medför också utmaningar, som spänningar mellan markanvändare och konflikter mellan olika hållbarhetsmål. Frågan är då hur vi kan hantera dessa utmaningar med hjälp av historiska erfarenheter och vårt kulturarv. Det är just därför Kiruna är så betydelsefull för denna kongress.
Marion Steiner, generalsekreterare för TICCIH: Det är perspektivet från våra partners i Luleå. Vi har ett enastående team som arbetar där, vilket var ett viktigt argument i deras anbud. Men det finns också ett bredare, globalt perspektiv att ta hänsyn till. Under årens lopp har vi diskuterat detta inom TICCIH Internationals styrelse, och jag har särskilt engagerat mig i nätverk i Latinamerika. Det som gör det möjligt att knyta an till denna nordliga region är att det handlar om utvinningsindustrier som liknar dem i till exempel Chile, men som förvaltas annorlunda på grund av regelverket i Sverige och EU. Det står i stark kontrast till ultra-neoliberala länder som Chile, där kinesiska investerare och andra faktorer spelar en stor roll.
Den typ av utvinningsindustri som finns här drivs av behoven från en växande global befolkning, vilket är en planetär fråga. På så sätt finns det många likheter mellan områden längst i norr och områden längst i söder.
Miles Oglethorpe, ordförande för TICCIH: En av de viktigaste aspekterna är förhållandet mellan den naturliga miljön och den industriella verksamheten.
Marion Steiner, sekreterare för TICCIH: Ja, precis. Detta är ett viktigt skifte i TICCIH:s senare arbete. Det handlar inte längre bara om det klassiska europeiska perspektivet att bevara gamla, rostiga industriområden. Vi fokuserar nu på bredare sammanhang, tittar på landskap och globala skalor, samt innovativa sätt att arbeta och på hur samarbete kan främjas mellan olika aktörer. Detta är avgörande för att bygga broar och hitta smarta lösningar. Nästa år firar vi också TICCIH:s 50-årsjubileum under kongressen, och dessa frågor – som miljörättvisa, global rättvisa och klimatförändringar – är centrala för vad jag skulle kalla TICCIH 2.0. Vi ser inte bara tillbaka på de senaste 50 åren, utan omformar också organisationen för framtiden.
Miles Oglethorpe, ordförande för TICCIH: Kiruna, och den här delen av norra Sverige är också fantastiskt vackert. Vi vill lyfta fram hur attraktiv och intressant denna region är, särskilt när det gäller den naturliga miljön och dess relation till gruvdrift. Det som har gjorts här är högst relevant och det gjorde Kiruna till ett mycket tilltalande val. När vi såg alternativen tänkte alla: ”Wow, det här är spännande.”
Kiruna har en rik historia av industriell verksamhet som sträcker sig tillbaka till 1600-talet. Hur kommer kongressen att belysa regionens historiska utveckling?
Dag Avango, Luleå tekniska universitet (LTU): Vi kommer att arrangera utflykter till olika platser från 1600-talet och framåt. Mångfalden av platser här är spektakulär.
Kongressen kommer att rymma ett brett utbud av forskning från globala forskare som behandlar industrihistoria och kulturarv. En del av detta kommer att fokusera på regionens historia, men mycket av det kommer att handla om industrihistoria över hela världen, och tematiska frågor relaterade till detta arv.
Marion Steiner, generalsekreterare för TICCIH: Förutom det vetenskapliga programmet och utflykterna brukar TICCIH:s världskongresser också innehålla ett socialt program där deltagarna förhoppningsvis kan interagera med lokalbefolkningen, konstnärer och hantverkare. Eftersom TICCIH är en global organisation kommer vi också att stödja det lokala teamet i att marknadsföra inte bara kongressen och exkursionerna utan också staden och dess omgivningar. Att samordna dessa insatser mellan eventets olika partners är något vi har på vår att-göra-lista.
Miles Oglethorpe, ordförande för TICCIH: En sak som vi kommer att göra som en del av konferensen är att uppmuntra fler att överväga att flytta till Kiruna. Vi kan definitivt lägga till det på vår lista!
Luleå tekniska universitet är en nyckelarrangör. Hur har universitetets expertis och forskning format kongressens agenda?
Dag Avango, professor och ämnesföreträdare vid LTU: Vår forskningsmiljö vid Luleå tekniska universitet är i hög grad centrerad kring historia, särskilt inom en enhet som fokuserar på industri, resurser, miljöfrågor och energi. Vi har ett nära samarbete med andra samhällsvetare vid universitetet kring forskning som rör dessa områden. Vi är djupt engagerade i att både arbeta med och utbilda om dessa frågor. Under flera decennier har vi byggt upp erfarenhet som ger en solid kunskapsgrund för att hantera dessa ämnen. Men naturligtvis är det också en lärande upplevelse för oss att organisera denna kongress – vi vet inte allt.
Hur tror du att samarbetet mellan Luleå tekniska universitet och Viscariagruvan kan komma att utvecklas i framtiden?
Dag Avango, professor och ämnesföreträdare vid Luleå tekniska universitet (LTU): Viscariagruvan är i startgroparna och kommer att bli en viktig aktör i området, vilket påverkar vad som händer i regionen. Jag förväntar mig att det kommer att finnas många möjligheter att bedriva forskning som är relevant både för vår vetenskapliga miljö och för Kiruna som stad, Norrbotten som region och företaget i sig. Exakt hur det samarbetet kommer att se ut är svårt att säga i nuläget, men jag är säker på att det kommer att finnas gott om möjligheter, särskilt eftersom den forskning vi bedriver är nära kopplad till verksamheter som mineralutvinningsindustrin.
Eftersom Viscariagruvan är en integrerad del av Kirunas industriella arv ställde Dag Avango en relevant fråga om att involvera Viscaria – och särskilt Viscarias VD Jörgen Olsson – i diskussionerna under den kommande kongressen. Dag föreslog att Jörgens insikter och erfarenheter skulle kunna vara värdefulla i en paneldiskussion, som lyfter olika perspektiv på hur industriarvet kan forma regionens framtid.
Dag Avango, professor och ämnesföreträdare vid Luleå tekniska universitet (LTU): Vi har diskuterat hur vi ska göra Kiruna till en attraktiv plats att bosätta sig på. Det finns många potentiella intressanta aspekter för vår konferens och sätt att involvera dig. Skulle det vara möjligt för dig att delta i konferensen, kanske i en paneldiskussion, där olika synpunkter från olika aktörer kan delas?
Jörgen Olsson, VD på Viscaria: Jag skulle väldigt gärna vilja vara en del av konferensen eftersom jag såklart är mycket engagerad i den. Jag har ett stort personligt intresse i detta område, och det skulle vara fantastiskt om jag kunde delta i en paneldiskussion tillsammans med Curt och Anders (Curt Persson och Anders Lundkvist), eftersom de båda har varit min inspirationskälla – och är människor med djup kunskap. Det skulle kunna bli mycket intressant eftersom jag är kapitalisten, entreprenören, men båda dessa herrar vet hur mycket jag arbetar med mjuka värden i att bygga upp ett samhälle. Jag hämtar ständigt inspiration, kunskap och kompetens från dem för att göra det jag gör. Så, jag skulle älska om det kunde vara möjligt.
